E-Wik

Det flyger en massa helicoptrar över himmelen i Berlin. Det e grått och små regnar lite. Det skall vara mulet hela veckan. Som en blöt trasa över stan. Men det e varmt.

Det var en bra helg. Vi satt på ett tak i F-hein och blev höga. E-wik kom hit, underbart att se henne igen, hon är verkligen intensiv, det e bra. Jag är inte så intensiv, ibland. Mikel körde Aero Smiths hits på luft gitarr i ett kök framför en chockad Hannes. Fredagen bjöd inte på mycket mer. Jag snubblade hem.

Lördagen var mer aktiv. Var på Ikea, hjälpte en kompis att flytta. Jag måste till Ikea för att handla mat. Sen kom Wicky hem till mig, vi lyssnade på musik, högt o hon dansade. Svingade sina ben runt i rummet. Stampade med sin smutsiga fötter. Vi spelade in lite grejjer, det kommer att bli bra, naivt, flickigt o stökigt. Precis som vi älskar det. Vi matchade.

Någon frågade mig härromdagen vad min tonårs revolt var, insåg att det var att lyssna på latin house/hip hop och anamma mer liberala åsikter. Med en anarkist till farsa o en faghag till morsa e det inte så jävla enkelt att provocera. Ni med poliser till farsor o sjuksköterskor till morsor vet inte hur enkelt och bra ni har det.

Det har legat vackra himmlar i bakgrunden till allt hela helgen. En romantisk glans, när det gul rosa blå valvet speglas i glas fönstren på skyskraporna vid alexander plats. Då är det storstads romantik, på riktigt. När det luktar kummin o kanel när man rullar in i kreuzberg, o det är så varmt att toppen på höghusen runt Kottbussertor fladdrar.
Det är ett behagligt bedövande larm.