No more Amsterdam

När jag var o gymmade igår ringde Brian med väldigt dåliga nyheter från min sida sett, iofs värre från han sida. Han berättade att han o han tjej (som precis fått en son) typ skall separera eller nått, stor bråk osv, vilket för min del innebär ingen Amsterdam resa. SUgig, men jag var lite beredd på det, hade varit gött att få veta ett par dagar tidigare bara. Jaja, nu får jag iallfall njuta av Berlin vädret. Sjukt onödigt på min semester dag bara. Skall nog få lite jobb gjort idag.

Hursom, efter gymmet var jag lite moody, fast det slogs bort rätt fort för att det e så sjukt härligt o sommrigt ute. Sen händer nästa jobbiga grej, bak däcked på johan hojj expolderar. Jag e i fuckin Tempelhof, inte mycket att göra än att börja traska... hela vägen in till kottie, jag tänkte att jag skulle handla på vägen, hittar en trevlig lite cyckel reparerings butik. Gick in med hojjen o kille bara vägrade att reparera den (say whut!?), nä tydligen så tjänar man inga pengar på att reparera gammla cycklar (bra affärs idé du hadde då CP, man reparerar ju knappast nya cyklar). Han försökte ge mig en liten lapp med D.I.Y cykel reparations kurser för 2 euro timmen. Jag blev nästan förbannad till slut sa jag, - Jag betalar vad du vill. Fixa bara punkan o däcket, ok? Han tevkade o sa att han nog får göra det själv för hanns kollegor skulle bli vansinniga om han gav dem en sån här hojj.

Jag fattade ingen ting, cepet snackade som fan också så jag höll på att missa butiken. Går in handlar ställer mig i kassan och det e nån galen familj framför mig som håller på att bråka med kassörskan om att prierna är orimliga och vill typ pruta i kassan, tar 5 min innan dom ger sig. Bakom mig står en alkis som typ stödjer sig på mig lite då o då, han skall köpa hundamat. Äntligen e det min tur, jag har lagt allt på rad, sånna där små stop klossar mellan min varor o grannarnas. Lik förbannat börjar expediten knappa in alkisens hundmat till mej, NEJ, lägg ner, det e hanns, kolla stop klossen här!? Hon fattar efter ett tag, jag ber om en stor påse (för på Kakan måste man be om påsar) hon knappar ur hundmaten från mitt kvitto. Tar mitt kort och drar det.

jag: Ehh påsen också?
kassörskan: Jaha, oj, det glömde jag. Har du små pengar?
jag: Nä, bara kort, sorry.
kassörskan: Ok, kassen kostar 25 cent och det minsta man kan dra kortet på är 50 cent.
jag: Jaha, ok? Men jag sa ju till dej.
Kassörskan: Ja, jag glömde det. Men detta kanske funkar (hon räcker mig två fryspåsar, räcker absolut inte, jag har massa grejjer)
jag: Nä, detta funkar inte jag behöver en stor kasse.
Kassörskan: (ger mig en stor kasse) Det blir 25 cent.

Jag ger henne kortet.

Kassörskan: Nä men det här går inte, ge tillbaka kassen.
jag: Fan heller, jag sa till dig, du glömde detta e inte mitt problem.
kassörskan: Du måste ge mig den , du måste betala den.

låång argumentation med samma argument om o om igen.
Jag e nu sissta kunden inne på butiken, resten av personalen står typ o väntar o kollar. Detta fortsätter tills nn annan i personalen bara säger: Ge den till honom gratis.

kassörskan: Du får den som en gåva från oss.
jag: TACK; HA EN BRA DAG!

Svin sur nu efter värlsdens sämsta hemfärd någonsin. Stackars Hannes stod helt oförbered i köket när jag kom hem.