Crazy shit weekend

Wooh... nu e jag slut o över. bara vara hemma o göra musik i fem dagar nu. Det e nog så lång tid det tar innan jag e tebaka. tjejen som skulle ta över mitt rum ringde o väckte mig i morse och sa att hon inte kunde ta det. jävla kuk! jag har sagt nej till as många nu men men. Hon sa typ: Nä så jag skall (läs det högt i falset) flytta innom mit kollektiv nu bara för jag e en dum liten horfitta (här brister rösten lite) som knullar upp hederigt folks drömar o visioner, HEJ JAG HETER HORFITTAN!

Ok, jag skall nog sluta tänka på det nu.
Jo! jag var på N-type på torsdagen, feet spelning, så feet att han sprängde stärkarna. kickade alla dubstep hitsen men gjorde det så snyggt inklämda mellan helt okända spår, i bland kunde men höra den lilla slingan från "midnight requestline" dyka upp i låtar man inte trodde gjordes på denna jorden. Är inte säker på om en källare i Benthal Green är denna jorden iofs. Bra var det.

På Fredag var det dax att flexa min intervju skills igen, the Mitchell Brothers kom till stan o jag var där... kl 01.00 hade deras agent sagt till mig. Hojjade iväg från vänner o bekanta med bandaren i högsta hugg. Artigt nog hade dom satt mej på gäst listan plus tre. fin gest. Snurrade up back stage men hittade inga michell bröder. Namnet är för övrigt två karaktärer från en brittisk såpa och två kristna bröder i californien som gjorde porr film på 70-talet.
När jag kom backstage blev Alex från Sickgirls intervjuad av nån snubbe, han filmade och hade sig. Jag hängde runt o lite och fick reda på att bröderna M precis hade åkt till hotellet för att käka innan deras gig kl 02.30 . Damn tänkte jag, för jag var redan våldsamt jävla packad efter en 3 timmars bashing av Erika o Jonas med 5 liter vin brevis oss och två snubbar från Holland med typ 20 miniatyr flaskor jägermeister.

Så hursom helst, jag hängde runt o kollade på när Alex blev förhörd, och snackade lite med folk, ficke en öl av nån o kände mig bekväm. Kamera killen kom fram och berättade att han var från norge, första afrika-norrmannen jag har träffat. han verkade inte snakka norskaså vi pratade engelska. Han åkte runt i eurpoa och intervjuade grime artister utanför London o England. Han hade träffat alla jag visste om och kände, till o med Lexx Coop i Rennes. As bra initiativ tyckte jag och så berättade jag om Leo & Leo med Jens och om vårat gig i morgon o att grime scenen växte i sveriga o sånt. Och plötsligt satt jag i en soffa och blev intervjuad av en norrman om grime utan för england. Det känns som om livet verkligen skojar med en ibland asså, det e sånna grejer som kan få mej att känna mig mer religös än vanligt asså. Hursomhelst så gjorde vi det i en halvtimma eller så, jag var packad och sa garanterat en massa dumheter. Han frågade om han fick filma när vi gjorde vårat gig och dum som jag var sa jag barea; Ja visst, det skulle vara utomordetlig trevligt. sen lyfte jag på hatten o flög där ifrån. Networkade lite mer kollade på spelningen när jag intervjuade dom var det en fotograf/nån som tog mycket foton, där och jag fick e-mail så att jag kan få dom fotona, lägger upp dom så snart jag kan/har dom.
Lyssnar på "Fight the power - Publick Enemy" från 1989. Som också var sound track till filmen "Do the right thing".

Igår vaknade o kände mig fucked, jag skulle vara hos jonas kl 13.00 hade vi sagt o jag vaknade 14.32, apa stressad o grinig. Msnade med erika o allt verkade vara lungt så jag tjackade en 2€ pizza o en cola på väg till jonas, sen satt vi repade hela dagen och byggde låt strukturer. Vi fick ihop ca 10 min musik till kl 20.00.
Sedan lyssnade vi lite på ljud experimenten som Nim håller på med. Halbgott hade inte dykt upp och inte afrika-norge heller. vi var tacksamma för vi kännde oss bara skitiga o fula.

Lyssnar nu på "Walking in a Winter wonderland" 1934. Komponerad av :Felix Bernard, text av: Richard B. Smith.

Det e nått speciellt med att lyssna på jul musik på sommaren. Jag gillar det, för då kan man sakna kylan men ändå slippa den på nått sätt.

Så vi satt där och skulle starta giget, ingen utom jag o jonas där, jo, en sjukt uttråkad erika som hade skadat sig och inte kunnde gå, och således var fast i jonas rum och hade lyssnat hela dagen till samma trumm-loopar när vi testade ljud volymer osv...
När vi hade spelat 10 min fick vi ett msn medelande från Lalya att dom inte hade fårr någon sändning för än nu. Då var vi redan inne på improvisations delen och allt var kaos. Plötsligt dyker Halbgott (aka. I rap faster than light) up, han hade gått vilse, men han kom in och räddade showen, fick mig att styra upp rytm och lite struktur så att han hade nått att rappa till. Körde lite sköna grejer typ Bill Cosby pratar med barn om droger. It burns your membrane, and then they get hiiiigh, med cosby röst.

Så de fick bara för våra sissta 15 min, men det bra med det e att ingen fattade att Halbgott var fösenad.

Igår skulle Skream spela kl 05.00 på panoramabar, jag vill jätte gärna se honom så jag släpade mig ut efter giget till Mauerpark där jonna o pål satt, pål e en bög från england som e rolig. Jag ringde min morsa o snakkade skit med henne, hon började prata om min komplex med Pål. I väg mot wild at hart, rock blask som ingen gillar utom jonna o pensionärer. typ the strokes o sånt du vet.

Lyssnar på RUN-D.M.C - 30 days. Jam master Jay's känsligaste verk på hela 80-talet.

På väg till Panorama mötte jag alla grime skallar, Skream hade redan spelat. Jag hade inga mer pengar och klockan var 05.23. Styrde min hoj mot norr och hem åt.
Lyssnar på en låt från det kanske bästa albumet som någonsin gjorts."A Haunting - Roots Manuva" från albumet Awfully Deep.