die baby f'n die.

Vår tid är ny-oskariansk med kulten av det burleska och sentimentala, med borgerlighetens belåtenhet, med renässansen för akademierna och beundran för entreprenörer. Vi boar in oss i stoffer. Illusion slår ut äkthet. Klass­killnaderna ökar, och filantropin och välgörenheten har åter blivit rumsrena. Där sägs måleriet passa in. Målningar är som gjorda för handel. Och förresten har den stora publiken aldrig gillat installationer eller konstnärliga medieexperiment. Saxat ur dagens DN.

Detta är anledningen till att jag hatar kultur mäniskor. Jag lärde mig hata dom när jag pluggade, innan så visste jag inte att jag hatade dom, men efter två år hård indoktrinering (för dom ville även göra mig till en kultur (vänster) person) insåg jag hur fel det är.

Om man e skit rik eller jättestark eller kan flyga eller nått annat ball, har man förtjänat att titta ned lite på andra mäniskor och mästra dom lite. Men e man arbetslös alkohollist med dålig hållning( inget emot varken arbetslösa eller alkoholister, det e typ jag) och smutsig grön bomulls kavaj (mäniskor som har bomulls kavaj borde skjutas) gör man inte det. Jag kan köpa att familjen Von Bratt ser ner på mig, men inte att skumma tanten i huet brevid gör det. Det är för att det är fel att tro sig veta, ha ett högre medvetande nästan, vad riktig kons är. Nu säger jag inte att alla i kultur världen e sånna, jag känner många som jobbar med kultur men inte är kultur människor. Det finns nästan något militäriskt över hur dom grupperar sig i interna Hierarkier, ingen släpper på något. Och detta är människor som har blivit retade hela sitt liv, så dom är envisa och hämd lystna.

Ush, jag blev så jävla upprörd när jag råkade läsa detta. Påminnde om den värld jag en gång var sånära att stiga in i. Fixar inte skiten asså. Och vi är många, jag har en poet vän i Gbg som är olidligt pretentiös, men bara mot folk han inte gillar och folk han verkligen gillar. Så det stör ingen, han hade varit störig mot dom som han inte gillar ändå. Och precis sån är jag med, ingen idè att ligga lågt med att man inte gillar någon eller för den delen gillar någon (poet vän, jag gillar dej). Proved my point innit?!

Men så funkar det tyvärr inte i gallerierna, teatrarna och kultur kontoren. Det tisslas och tasslas om vem som tycker vad om vem. Kommer det att ske en förändring i hierarkin månne? Måste försvara min possition...(skott i huvudet). Det känns nästan som när man kollar på amerikansk TV. Ja, det är definitivt något amerikanskt över det beteendet.

Jag tror det är en längtan efter att just det som dom är bra på skall vara viktigt, och vissa är inte ens bra på något annant än att läsa av hierarkin, DET borde det finnas skolor som lär ut, det sociala spelet. Skit i kurser som "Fysik för poeter" och ha istället "Att läsa av och analysera Hierarkier, för poeter". Det skulle fylla en mening att peka på situatuinen, nu blå nekar alla bara.

Så, min slutsats är; Kultur människor är mobbad ameriansk adel.