onsdag, april 12, 2006

Ironisk text?


I bland älskar jag livet, tex när jag kan ha sånnahär mail konversationer: Hej Svenska Akademien. Jag undrar om det finns några regler för hur man uttrycker ironi eller väldigt torra skämt i Svenska skrift språket, liknande de som finns i talspråket? Det borde verkligen utarbetas regler för detta. Jag tänker mej nån sorts ny typ av kursivering, som man bara använder för att uttrycka märkliga intonationer i språket. Eller kanske små mätare som man plaserar brevid texten där man kan markera hur intensivt språker är. Känn er välkomna att sno mina idéer utan att fråga. Jag är här för att hjälpa. Hoppas att ni har ett smart svar på mitt lilla dilemma. Med vänliga hälsningar! Leo Olofsson

Bara en timma senar kom det fullständigt lysande svaret:
Hej, Leo!
Du har med din fråga satt fingret på något väldigt viktigt. Skriftspråket ÄR något annat, och i många hänseenden fattigare, än talspråket. Den moderna samtalsforskningen, som kan registrera och beskriva pauser, intonation, röstvariation, visar att språket är ännu mer komplicerat än man kunnat visa tidigare. Och väldigt individuellt, mitt i sin sociala och kommunikativa funktion. Så det är helt enkelt en omöjlighet att formulera tillräckligt bra och många regler för "vanligt bruk". Visserligen menar man ibland att sms-språk, smilisar och andra gester skulle vara sådana regler, men de räcker inte till. Du vet säkert hur mycket rikare (och krångligare att lära och tillämpa) det är med ett fonetiskt alfabet med alla varianter och intonationer. De standardiserade bokstäverna och skriftbilderna är bra för att de inte är fler - och de blir ju alltid kompletterade av uttal och röstburen kommunikation.
Att kursivera är redan nu ett uttryck för olika sorters markering, metaspråk, betoning, men den skulle inte vara tillräcklig och/eller tillräckligt tydlig
Med vänlig hälsning
Eva Aniansson
språkhandläggare

Det blir lite obehagligt om hon också är ironisk... annars tror jag att jag har hittat det perfekta sättet att påpeka problemet.

10 Comments:

Blogger Mattias said...

Leo, du är ett geni!

21:06  
Blogger Leo said...

tackar tackar!

10:24  
Anonymous Anonym said...

Mohahahahaha! Köttigt!

18:12  
Anonymous Anonym said...

Ironi stavas väl ändå ;) Eller kanske "såhär". Nej, inte riktigt. ;) Eller. ;)

18:17  
Anonymous Anonym said...

Jag tror man måste meta-tagga ironi i varje html-sida om det ska bli någon ordning på *vissa*.

18:24  
Anonymous Anonym said...

;)

19:08  
Blogger Leo said...

vem e du I2?

19:17  
Anonymous Anonym said...

;) den lurige... det ena leot

22:18  
Anonymous Anonym said...

Ironi är väl i allmänhet kontextuellt, det vill säga har med ett sammanhang att göra. Svenska Akademien är ju inte ironiska när de skriver sitt skitlånga svar på Leos inlägga; det är något alldeles normalt för dem. Om jag - som är ett språkligt geni - börjar använda ett mycket egendomligt språk, typ modern slang, förstår ni att jag är ironisk, men också en smula pinsam, kanske rent av komisk, i mitt försök att efterlikna en modern typ av slang - som jag själv inte använder eftersom jag tillhör någon typ av kulturell krets där det vore olämpligt för mig. Men däremot tror jag att det förvisso slår Svenska Akademin att det faktiskt finns vissa komiska aspekter i att ta dessa språkliga frågor skitseriöst (som om meningen med livet faktiskt var upplysning), och ge ett så fylligt svar på en som jag uppfattar det besynnerlig fråga.

17:21  
Blogger Leo said...

Frågan är ironisk från början, det verkar väl helt barrockt att vilja sätta små mätare vidsidan om sin text för att vis hur man tänkt att den skall uttalas. Att därför fråga Svenska Akademien detta genom ett ironiskt brev uppfattar jag som det ultimata sättet att påvisa att det faktids är svårt att uttrycka ironi i text. Det kanske alla redan visste, men Akademien ironiska svar är guld i min ögon.
... eller e jag ironisk nu?

02:39  

Skicka en kommentar

<< Home